Bland tussilago och blåsippa tittar den fram. Den första glänsande tvestjärten med den krokiga tången. En hane. Det du kanske inte visste var att den är utkörd, uttjänt och förkastad av sin hona. Ett drama med ett redan regisserat slut.
Romantik?
På hösten bildar tvestjärtarna par. Du kan känna igen honan på den raka kniptången bak och hanen med sin tydligt krokiga. Tillsammans övervintrar de nere i jorden och till våren lägger honan sina ägg. När solen börjar värma upp jorden sparkar hon ut sin make. Tvestjärtshannens liv är slut och han dör ganska snart. Men mamman har sin brådaste tid. Hon lämnar inte sitt bo och äggen, ens för att äta. Efter en vecka kläcks till slut alla äggen och blir små nymfer, som till en början är vita och helt beroende av sin mamma.
Sann miljöarbetare
Tvestjärtens meny är intressant. På matsedeln hittar vi bladlöss, bladloppor, ägg och små larver av fjärilar och kvalster. Allt det som vi inte vill ha, vare sig på blommor, blad eller odlingar. Tvestjärten är ett nyttodjur och en miljöarbetare. De bär inte heller på några smittor och skulle den i nödförsvar bita dig i fingret blir det inte ens någon allergisk reaktion. Den är vår bästa kompis i trädgården.
Klädbyte en gång i veckan
Åter till de små nymferna som just kläckts efter att mamman vårdat alla sina ägg. Slickat och polerat dem från mögelsporer och annat som kan skada. De små nymferna kommer att gå igenom flera stadier genom att ömsa sina skal, och efter varje ömsning ser de mer och mer ut som sin mamma och pappa. Hela den här tiden, som kan vara så lång som två månader, under den tidiga sommaren, finns honan på plats för att vårda och skydda sina nymfer i boet.
Inget ska förfaras
När nymferna är redo att lämna boet är också honans uppgift över. Oftast dör hon i boet och blir till välkommen extra näring åt de nu väldigt hungriga och nästan fullvuxna barnen. En ekologisk mamma är det. Hon offrar sig för det eviga kretsloppet som här på Sveriges breddgrader är ett år. En hord av nymfer utvecklas snabbt till nya starka tvestjärtshonor och hannar redo att efter sommarens fest på löss bilda nya par och krypa ner i jorden för att övervintra tillsammans.
Ekologiska trädgårdar
Just tvestjärtens livscykel passar också bra för våra fruktodlare. Blodlusen (Eriosoma lanigerum) som vi hittar på äppelodlingarna och päronbladloppan (Cacopsylla pyri) på päronodlingarna är tillsammans med larverna av äppelbladgallmyggan favoritföda för alla miljoner unga tvestjärtar. Många ekologiska fruktodlare bygger därför tvestjärtsbon för att erbjuda en fristad till sina ekologiska arbetare. Rullar av wellpapp sägs vara det bästa och är dessutom enkla att hänga upp på träden. Att det skulle bli för många tvestjärtar är nära nog omöjligt. Tvestjärten är på plats när den behövs och det är bara i total avsaknad av sin favoritföda, bladlössen, som den kan ge sig till att äta mjukare växtdelar.
Lämnar örongångarna rena
Javisst den heter tvestjärten Earwig på engelska och kallas Öronkrycka på Gotland men den har nog aldrig sprungit i några örongångar. Det är Fake news. Tvestjärten är långt viktigare än de äckliga vandringshistorier vi hört vill säga. Den är ingen ohyra, utan en riktig miljökämpe!